Anna Linnéa

Har en konstig känsla i magen, känns inte alls bra. Känner mig lurad och alldeles grå. Jag borde anat att det inte var så som jag alltid trott. En person kan aldrig vara perfekt, det har jag fått klartecken av nu. Rädslan att vara perfekt är större än vänskapen, tydligen.
Jag är läss, sur och förbannad.

In i dimman igen, matteboken ligger brevid mig. Jag pluggar ihjäl mig och inget ger de heller, bara för att jag är lite trög. Jösses, hade så gärna velat ut i vädret längre än en halvtimma idag. Plugget tog över, igen..
Hoppas på en bra kväll. Mamma ska göra god mat igen, avokadogegga och kyckling och massa annat. Gottgott, sedan ska jag till Erik. Kanske göra god efterrätt och mysa, se film. Längtar tills allt det här är över då jag själv kan någon gång få känna mig stark nog att stå på egna ben, jag tar kol på mig själv just nu. Behövde skriva av mig lite, få lite positiva tankar i huvudet är vad jag behöver.

Jag satt och tänkte på att det som sätter färg på min vardag. Erik framför allt, han sätter in röd färg i min vardag. Små tjejerna i laget lägger in massa gult och glad färg. Familjen är en varm orange färg, glad men ändå fylld med små problem. Skolan är äcklig ljuslila, som kan vara fin ibland men mycket sällan. Vännerna runt mig är en ljusklarblå färg, dom lättar upp vardagarna och gör mig glad. Jag själv är rosa, ibland en klar rosa som ögonen knappt orkar titta på när man inte orkar med sig själv, men ibland ljus och behaglig som man klarar av att leva med.

En vecka till, sedan lite lugn och ro.
Åter till matematiken, adjö.

Kastar stenar på marken, istället för upp i luften där dom skadar mig på vägen ner.
Denna gråa trista vardag, jag längtar ut
Ursäkta för deppigheten.
Skriver igen när jag är glad, Lägger in lite pics osv=)

Sköt om er, =)